Historik om Stiftsgården

1681
Prästgården brinner igen. Raskt byggs en ny upp och år 1700 går man husesyn för att inspektera de nya byggnaderna.

1694
Storbesök på prästgården. Kung Karl XI reser till Torneå och stannar på både upp- och nerresan. Han äter middag och besöker den gamla medeltidskyrkan.

Carl von Linné

1733
Carl von Linné gästar prostgården och häpnas över hur vackert och behagligt det är i Skelleftetrakten.

1735
Den gamla färjan över Skellefteälven byts ut mot rikets längsta träbro. I prästgården huserar den f d hovpredikanten Petrus Anzenius som gör sig känd som den genom tiderna minst populära kyrkoherden. Han ligger bl a bakom införandet av stockstraff i Skelleftebyggden och ett hål intill prästgården utpekas efter hans bortgång som den plats dit ”mörkrets furste förde hans själ till de osaligas boning”.

1752
Detta år tar kyrkoherde Pehr Högström med familj emot kung Adolf Fredrik på hans norrländska resa. Han har flyttat ut från prästgården för att inte i onödan betunga allmogen med stora kostnader. Hans nybruk kallas Äppelböle. Här mognar Västerbottens första äpple och även plommon-, päron- och körsbärsträd liksom oxlar och hasselbuskar frodas. Tyvärr fryser det mesta bort under den stränga vintern 1763.

Skellefteå prostgård
från 1802

1800
Nils Ström blir ny kyrkoherde. Han kommer till en prästgård i stort förfall. Alla byggnader, utom den gamla källaren med sin långa trappa, är obrukbara. Stora satsningar har dock gjorts på landskyrkan som renoverats efter Jakob Rijfs ritningar för att invigas 1799. Nu är det dags för prästgården som byggs upp med inspiration från Säbro biskopsgård utanför Härnösand. Socknen anslår 2000 riksdaler och en del byggnadsmaterial. Men det räcker inte på långa vägar och prosten Ström är konkursmässig vid sitt frånfälle.

Slaget om Skellefteå
15 maj 1809

1809
Prostfamiljen flyr och svenska officerare har högkvarter i prästgården. Den 15 maj kommer det man fruktat. Ryssen invaderar från norr. Nu är det istället den ryske generalen Schuvaloff som tar prästgården i besittning. Margareta Renhorn agerar värdinna under det ryska ”besöket” så charmant att hon förmodligen räddar prästgården från den vanliga ryska avskedshälsningen, att byggnaderna sätts i brand. Familjen Ström återvänder, men folk i trakten har därefter inte mycket till övers för den ”räddlivade Strömmen”.
Fred mellan Ryssland och Sverige.

1817
Stort tumult i prästgården när fyra av läsarrörelsens ledargestalter tränger sig in på reformationsjubelfestdagen. Man är upprörd över prosten Ströms förkunnelse. Läget blir så spänt att en kunglig kommission, med justitierådet Joshua Sylwander i spetsen, skickas till Skellefteå för att medla. Vid ett senare möte i kyrkan lugnas de upprörda känslorna.

Nils Nordlander
Skellefteås grundare

1834
En av Skelleftebygdens förgrundsgestalter Nils Nordlander anländer till Skellefteå som den första folkvalda kyrkoherden. Han engagerar sig i det mesta; ordnar stadsrättigheter till Skellefteå 1845, är med och grundar läroverket 1860 liksom Sparbanken som inrättas i prästgården. Han ömmar för fattigvården och skolväsendet.

1858
En fest i samband med kung Karl XV:s besök orsakar stort uppträde mellan far och son Nordlander. Sonen Daniel, som ingår i kungens följe, har trotsat faderns förbud mot spritdrycker och ordnat utskänkning till de celebra gästerna på prästgårdens övervåning. Stor glädje för de konstintresserade föräldrarna blir dock dottern Anna, en av Konstakademiens första kvinnliga elever och även i våra dagar en uppskattad konstnär med ”eget” museum i staden. Hon avlider redan 36 år gammal i lungsot.

1867
Det är hungersnöd i bygden efter missväxt och bedrövliga skördar. I prästgården kokas varje dag stora grytor soppa åt de svältande. Detta år och 1868 är de värsta nödåren i mannaminne.

1875
Prästgården blir centrum för en väckelse som kraftfullt drar fram genom bygden. Det här sker i samband med kyrkoherde Simon Brandells ankomst.

Systrarna Brandell
på utflykt ca 1900

1878
Skellefteå missionsförening skapas av Brandell och prästgården blir en samlingsplats för färgstarka predikanter och stora skaror människor. Hustrun Anna basar över hushållet där det är mycket liv och rörelse. Nu hålls upp till tio dop per dag i prästgården.

Utsikt från Landskyrkans torn ca 1890

1901
Prästgårdens östra flygel brinner och kyrkoarkivet skadas svårt. Rykten gör gällande att kyrkoherden Carl Theodor Åbergs son, sedermera kringvandrande gårdfarihandlare, har varit i slagsmål med en kamrat och slagit ner en brinnande fotogenlampa. En ny flygelbyggnad uppförs och prästgården renoveras, bl a sätts moderna kakelugnar in.

1923
Kristian August Fellström blir ny kyrkoherde. Han sitter som ordförande i kyrkostämma, skolråd, länsskolråd och fattigvårdstyrelse. Under hans tid sker stora förändringar i samhället och många av dessa uppgifter övertas av stat och kommun.

1940
Svenska officerare upprättar förläggning i prästgården. Gårdsplanen täcks av militärtält och en längre tid avvaktas här utvecklingen i Norge under andra världskriget.

Prosten Fellström och F.A Hedman

1945
Kriget är över och grupper av nord-finska flyktingar kommer till bygden. Prästgårdens västra flygel blir ett ”kris-centrum”, bl a finns där insamlade kläder och skor som delas ut till de behövande.

1948
Nymodigheten skolfrukost serveras Brännanskolans elever i en av flygelbyggnaderna.

1949
Ett paradisäppelträd, planerat av Pehr Högström på 1700-talet dör mitt under sin försommarblomning i prästgårdens trädgård, till sorg för de församlade.

1952
Makarna Fellström avslutar sin gärning i prästgården och Axel Boström flyttar in. Nu påbörjas en genomgripande renovering, bl a flyttas salongen till husets nedre plan. Religionsfrihet.

1964
Luleå stifts Stiftsgård skapas och blir ett hem för hela Luleå stift, en central plats för kurser och fortbildningar. Här hålls nu utbildningar av olika slag, konfirmandläger och retreater.

Interiör från Kapellet

1977
En separat kursgård med 15 rum och en föreläsningssal byggs. Senare renoveras redskapsboden till konferenslokalen Ryggåsstugan.

1993
Ytterligare tillbyggnad genomförs och samtidigt kompletteras anläggningen med en vacker trädgård som binder samman prästgården och kyrkan. Trädgårdens medeltida inspiration ger också associationer till prästgårdens tidigare dagar. Stiftsgården är nu en modern konferensanläggning med hög standard.

1997
Ett litet kapell invigs på området. Här kan konferensbesökare samlas för en stunds eftertanke, meditation och andakt.

2006
Pehrkällaren öppnas. En unik restaurangmiljö i den gamla 1600-talskällaren med välvt tak i handslaget tegel.

2011
Öfre salongen invigs och tillägnas Lars Jonsson. I och med detta har Stiftsgården på nytt fått en sällskapssalong på övre plan, precis som på familjen Nordlanders dagar, och ytterligare en unik mötesplats.

2012
Annavåningen invigs. Övervåningen i huvudbyggnaden blir, genom ett samarbete med MAN – Museum Anna Nordlander, konstmuseum för Anna Nordlanders konst. I Anna Nordlanders barndomshem kan man numera beskåda ett trettiotal av hennes verk. Anna har flyttat hem.

2013
Fröken Huss Spa & relax byggs på innergården till gagn för konferensgäster och andra boendegäster. En plats för avkoppling, samvaro och varma bad. Fröken Huss (Anna Huss) blev prosten Brandells tredje hustru och när hon 1879 kom flyttande till Stiftsgården och Skellefteå hade hon med sig gårdens första badkar i bagaget. En stor händelse för familjen Brandell och allt tjänstefolket – ett riktigt badkar!